Ladusvalan bringar lycka!
Ladusvalan (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. I Västerbotten har ladusvala dialektalt kallats för »lödusolv« och »saks-solv«, där »solv« är bygdemål för svala. Andra äldre dialektala namn är »logsvala« i Södermanland och »saxsvala« i Dalarna. Syftningarna till sax, kommer från svalans saxlika stjärt. Enligt legenden hade svalan arbetat som piga åt jungfru Maria, men stulit ett silkestrådnystan och en sax. Som straff blev hon förvandlad till en fågel där bröstets färg fortfarande påminner om silkesnystanet och dess stjärt om saxen.
Liksom andra fåglar som lever i människans närhet, ansågs svalan bringa lycka. Och att ofreda en svala bringar olycka. Det förekom föreställningar att man inte fick skada ladusvalans rede. En sådan handling kunde leda till att korna gav blodig mjölk, eller ingen mjölk alls, eller att hönor slutade värpa. Denna typ av föreställning stärkte toleransen gentemot arten och kan ha varit en faktor i svalbons långa livslängd. Det är vanligt att svalbon finns kvar i 10-15 år, och ett bo rapporterades ha varit bebott i nära 50 år.
